EN MÅNDAGKVÄLL I MINA SKOR SOM SEXOBJEKT

Posted in everyday, I tanken

mansgris1 Mansgris2

Kollar mailen en helt vanlig måndagkväll. Normalt sett brukar jag bara ignorera mina dumma mail från mansgrisar, men seriöst. Hur kan jag ens se en man i vitögat längre? Vad fan ska krävas från en tjej för att inte bli sedd som ett objekt? Vad ska krävas av mig som kvinna för att slippa finnas med i någons fantasier om vilka skor jag ska sätta på mig? Jag vill inte ha dina stygga ord i örat. TACK!

1 Kommentar

KÅTA GUBBAR PÅ LINKED IN

Posted in DEEEEEP, everyday

LINKED

Mansgrisar hit mansgrisar dit, våldtäkter till Håkan Hellström och slisk på krogen. Ett totalt vanligt fenomen för vilken tjej som helst just nu känns det som. Om ni bara visste hälften av vad jag får stå ut med varje dag för att jag är tjej. ”Du kanske inte ska klä dig sådär då”  ”du kanske inte ska sminka dig sådär” vad sägs som att lära killar att respektera kvinnor som människor! HALLÅ! JAG ÄR EN MÄNNISKA PRECIS SOM DU OCH NEJ JAG VILL INTE ATT DU SITTER OCH RUNKAR TILL EN TANKE AV MIG. Bland det värsta meddelandet jag fått var på Snapchat nu ca 1 år sedan från en man som skrivit ut en bild på mitt ansikte och filmade när han kom till mig.

På gymnasiet hade ett gäng grabbar satt upp en bild på mig på väggen och tagit bild till deras hemliga killgrupp när de saggat ner min bild. På krogen kan inte män behärska sig och måste bara hoppa fram mitt framför mig och berätta för mig hur ”sexig” jag är. Dra åt hell alla mansgrisar. När ska ni lära er?

Nu gäller detta absolut inte alla män såklart! Men kom igen.

Linked In var det bästa som hänt mig. Äntligen ett forum för business tänkte jag! Nu har jag haft det i en månad och funderar på att ta bort det, för jag orkar inte ännu ett forum där män ska sitta och kåta sig. Jag är mer än mitt utseende och jag är så otroligt trött på att inte bli tagen på allvar för den tänkande människa jag är. Jag är en driven tjej som är medveten om min omgivning, en tjej som vill alla väl och som vill komma långt i livet utan att suga av den där högsta VDn för att få jobbet.

”Kan vi inte ta ett möte?” ”Vill du jobba för mig?”  tror helt ärligt att jag får ca 4 jobberbjudanden i veckan av kåta killar som vill få lite umgänge med mig av något slag. Allt i deras makt för att komma nära mig och kåta ner sig. Jag är arg. Om jag är såhär arg och trött kan jag inte ens sätta mig in i hur arga andra tjejer måste vara, lilla jag som inte stör mig så mycket på saker och alltid tänker positivt liksom.

Mansgrisar. Väx upp!

4 Kommentarer

VIDEOINTERVJUN MED NYHETER 24

Posted in DEEEEEP

Godkväll igen, satt och spanade omkring lite nyheter och kom på att jag glömt berätta om min trevliga videointervju med rara Gabriella Bark från Nyheter 24 som jag nu såg låg uppe på deras site. Genom den totalt 1 timma långa intervjun pratade vi om allt från hur jag träffade Mike, Tinder, självdestruktiva beteenden, arbete och erfarenheter. Nedan hittar ni två av klippen från den långa intervjun.

Klipp från intervjun finner ni nedan:

HÄR

Lämna en kommentar

STOPPA STUREPLANERNA?

Posted in I tanken

För några dagar sedan delade jag en video om hur människans hjärna fungerar, och innan ni läser vidare om Stoppa Stureplanerna så tycker jag att ni ska se den.

HÄR

Det trycks upp knappar och demonstreras. Smart. Alla vill ju ha rätt, även jag vill ha rätt i mitt fall såklart. Men om vi inte gör något med Stureplan? Hur trevligt kommer vi fortsätta att ha det? Hur mycket kiss kommer det lukta om 5 år när man springer ner till tunnelbanan och när trillar taket av svampen ned?

Är jag den enda som tycker att nya Stureplan ser jäkligt trevligt ut? Där skulle jag vilja strosa omkring iallafall, t.o.m. tunnelbanan ser ju trevlig ut att gå ner till.

Att säga nej till Stureplanerna nu är endast desperat för att vi är själviska och vill leva loppan lite till istället för att faktiskt ta ansvar för hur våra barn kommer uppleva Stureplan. Helt ärligt så börjar Sture sunka ihop sig lite redan nu, vem tycker att det är trevligt att gå ner i tunnelbanan? Man måste ju hålla andan varje gång och det är trasiga trottoarer osv osv. Lika bra att få de överstökat nu så att vi kan leva loppan ordentligt sen i flera herrans år till

Vaddå 1000 jobb berövade. Fakta på det tack, enligt mig så SKAPAR en 10 års plan jobb snarare än berövar. De stackars lokaler som blir stängda kan ju faktiskt flytta sina fina datorer till någon annan lokal och fortsätta jobba därifrån  Problem solved

sture

Läs mer om Stureplanerna HÄR <

Lämna en kommentar

Social fobi och prestationsångest

Posted in DEEEEEP, I tanken

Godmorgon kompisar, äntligen bjuder Stockholm på sol! Hur underbart som helst när solen tittar fram verkligen, allt blir liksom lite bättre. Igår kom min och Mikes nya familjemedlem Roffe hem till oss och han är en japanmanad dvärgteddyvädur 🙂 Hur söt och snäll som helst endast 7 veckor gamal. Får slänga upp en bild lite senare för nu ska han få va lite ensam första dygnet och göra sig hemmastadd i sin fina röda furustuga haha. 

Nu sitter jag på bussen med ”Valerie” i lurarna och reflekterar lite över psykologen och gårdagens mysiga prat.

Jag tänkte skriva om social fobi och prestationsångest och hur det sitter ihop för mig. Har man aldrig varit deprimerad själv så är det väldigt svårt att förstå hur en människa som är det fungerar men det är ju inte så konstigt. 

För mig iallafall:

Jag har hela livet haft alla typer av känselspröjs utanför kroppen, hela tiden behövt känna av hur omgivningen är och agera därefter. Ständigt på vakt efter något oväntat och ”farligt”. Dels från skoltiden när jag var mobbad och kunde få ett äpple kastat på mig eller helt plötsligt blev nerbrottad på skolgården samt hemma. Jag känner av atmosfärer i ett rum och är van att agera därefter. Hur jag ska vara. Jag behövde ständigt ha känslor efter etc hur mamma med signaler bad mig att vara. Jag behövde prestera. Likaså med alkohol runt kring sig behöver man alltid vara på ett visst vis eftersom det kan svartna för personen man är med när som helst om man inte känner av atmosfären tillräckligt bra och agerat bra nog där efter. 

När jag blir ledsen och får mina dippar i ensamhet stänger jag gärna in mig själv och fokuserar 100% på att överleva, att inte göra något dumt. Att inte springa att hämta spritflaska och att inte rispa upp låren med nycklarna eller inte vara ledsen längre, för när jag ska umgås med människor måste jag vara på topp så att jag kan känna av atmosfären och prestera. Jag måste vara den där superglada energifyllda Bella som alla bara tycker om.

Detta har utvecklat en social fobi genom åren som påverkar mig mycket än idag, för presterar inte jag i sociala sammanhang går jag hem och dippar. Jag älskar att umgås med människor och går på så mycket event jag bara kan, tyvärr är det inte ovanligt att jag än idag efter utmaningar går hem och börjar gråta från ingenstans för att jag inte tycker att jag har presterat som jag kan. 

Men jag jobbar på det! Varje dag, och det blir bättre och bättre och bättre för varje dag. Idag är mitt jobb att vara social och rodda sociala evenemang. 

5 Kommentarer

”investerar jag 50k vill jag få 100k tillbaka” – influencer marketing

Posted in DEEEEEP, everyday

Godmorgon! Sovit gott? I have 🙂 Ska snart börja jobba igen men kände mig inspirerad och var tvungen att avsätta 10 minuter till ett inlägg om influencer marketing. Jag förstår inte hur man inte kan ha mer koll på influencer marketing som företag i dagens samhälle. Jag visste att kunskapen generellt var låg men kom igen. Jag är så trött på att höra samma fras efter fras så jag tänkte förklara ett motkoncept lite mer ingående för att kanske skapa någon föståelse för branchen.

Jag har nu jobbat på båda sidor av myntet och kommer fram till en och samma sak. Företag förstår inte sig på influencer marketing nånting alls.

När jag får en budget att jobba kring så vill jag fördela den så rättvist som möjligt såklart så att influencern får det den förtjänar, men trots att denna marknad börjar ta över så verkar företag fortfarande tro att vi vill bli levande reklampelare mot en tröja vi inte ens bett om.

Exempel:
Ett nystartat företag, vi kan kalla det för coolshirtswag.com hör av sig inför en lansering och vill nå ut till 1 miljon människor. Detta går att ordna med hjälp av så lite som 7 influencers. För detta vill dem inte investera nånting utan vill ge en av sina t-shirts i motprestation. MEN, det kommer inte att gå, för det är ett helt nystartat företag och influencern förstår att t-shirten är mer beroende av influencern än tvärt om, det vill säga att det är personen som kommer att branda t-shirten och inte tvärt om. För att hjälpa detta nystartade t-shirt företag vill influencern ha en fast branding summa. Wich seems legit right?

MEN. Företaget har ”ingen budget” för det och svarar att om de ska investera etc 10 000kr i det så vill de ha 20 000kr tillbaka. Så de tänker bara investera hälften av vad man tydligen då ska kunna garantera att de drar in i försäljning? Det tror jag att ni tycker är rimligt. IKKE!

Problem:
Ett nystartat företag, vi kan kalla det för coolshirtswag.com hör av sig inför en lansering och vill nå ut till 1 miljon människor. Detta går att ordna med hjälp av 4 uppslag i en tidning utspritt på ett kvartal. För detta vill dem inte investera nånting utan vill ge en av sina t-shirts i motprestation. MEN, det kommer inte att gå, för det är ett helt nystartat företag och tidningen förstår att t-shirten är mindre värd än 4 uppslag i deras tidning som de normalt skulle sälja för 60 000 x 4 kr. För att hjälpa detta nystartade t-shirt företag vill tidningen ha en fast branding summa. Wich seems legit right? 

Företaget förstår detta och har budget 😀

HUR?! Kan jag vara en av de få som förstår att detta är galet?!

6 Kommentarer

PTSD – POSTTRAUMATISK STRESSYNDROME

Posted in DEEEEEP, I tanken

God middag kära ni, fy attan vilket tråkigt väder det är idag. Man blir ju inte direkt mer pepp på livet då som förkyld och svullen haha. Hur som helst, har ju varit hos psykolog nu ett par gånger och känns som sagt jättebra. Han ser liksom mig. Han ser den riktiga mig. Den där Bella bakom Bellan som styr och ställer och är stark. Den där Bellan under rustningen trots att han bara fått sett rustningen jag normalt bär om ni förstår mig?

Nu har vi gått igenom saker som förföljer mig från barndomen och det som får mig att må dåligt än idag. De där dipparna jag kan få. Jag kan vara hur stark som helst men så fort det smäller över så sätter jag mig ner rätt ner på golvet och gråter. Ibland ser jag en film och får ångestattacker osv osv. Det är liksom jobbiga saker som ingen egentligen märker av på mig. För utåt sätt och i affärer, jobb osv så köttar jag ju på ordentligt. Sån brukar jag vara. Men det är inte det som är problemet, utan problemet är som sagt de som förföljer mig. De där specifika små minnena som förföljer mig.

Att ständigt känna sig otrygg i sin omgivning och ständigt på sin vakt ifall nånting oförutsatt ska hända.

Det rör sig troligen om PTSD och kommer få gå i terapi för det.

Känns så otroligt skönt att jag faktiskt ska få hjälp. Ingen som säger att ”allt bara är påhitt” ”finns inget som heter så” ”allt är bara benämningar som nån har hittat på” och allt annat man växt upp med. Att någon säger ”nej Bella! That is not life!” och faktiskt vet om exakt det jag nu i efterhand tacklas med.

Eller som min mor gärna vill skylla allt på ”Bella har nog Borderline” som svar på mitt mående. Hon har hela livet sagt att jag är sjuk. Svart på vitt. I am not. Jag är faktiskt fullt frisk som mår såhär från och till. Och att få den förklaringen, känns som ett steg i rätt riktning till att må bra igen. Att bli ”frisk” på riktigt.

Skärmavbild 2017-05-30 kl. 12.42.34

läs mer nedan,

> HÄR <

3 Kommentarer

MEDIAS MAKTMISSBRUK

Posted in DEEEEEP

Jag är orolig. Inte bara lite orolig för att min aktivitet på sociala medier förminskats drastiskt trots att följarna blir fler utan på riktigt orolig. Orolig för vad som komma skall, orolig för detta maktmissbruk. Det är faktiskt exakt vad det är. Här sitter vi i Sverige och är glada över vår yttrandefrihet men har vi den kvar? Förlåt mig men vem fan är Facebook att bestämma för mig vad som är relevant och inte?

Vi ska bara se det vi egentligen vill se? Förstår ni vilket extremt intrång det är? Jag tror inte att människor riktigt reflekterat kring hur allvarligt detta faktiskt är. Förstår ni vilken extrem makt företag som Facebook och Google sitter på? De kan styra exakt allting. Två företag som kommer styra världen. Kungar, diktatorer, presidenter, menistrar, politik, vad är det om några år när vi har två företag som styr världen?

När jag var liten tyckte jag att media var det bästa som fanns. Media stod för frihet för mig. Media var något av det viktigaste för mänskligheten. Media är makt. Sen kom Facebook, instagram, blogg och alla andra sociala medier in i mitt liv och tog mig med storm. Det var mitt klimax. En helt egen dörr till frihet. En plats för exakt vem som helst att bidra till den mediala makten. Den där riktiga politiken som jag tror på. Individen!

Ett media som ingen kan styra över, ett media för dig och mig, min granne, min bekanta i Thailand, vem som helst kunde bidra till ett rättvist media som inte styrdes av en högre makt. Men nu är vi där och det gör mig så otroligt ledsen. Jag vill inte ha ett filtrerat flöde. Jag vill se sanningen. Jag vill vara en öppen människa, en mångsidig, mångkulturell och hungrig människa som klarar av att se åsikter som inte är optimerade för mig.

Om Facebook och Google redan börjar gömma undan saker i flödet. Hur i helvette blir det då sen? Internet är inte längre en plats för frihet. Internet har tagits över av två jättar som kan styra världen med fel människor bakom.

This post contains adlinks from Adviral

Klicka här för att komma till NAKD.

Lämna en kommentar

DESPERATA LÖSNINGAR PÅ DESPERATA KÄNSLOR

Posted in DEEEEEP

När ska allt elände ta ett slut egentligen. Känns som att man hela tiden har en form av jämn nivå mellan lycka och sorg. Det finns alltid en lycka som håller upp balansen från sorgen men likaså en matchande sorg för lyckan. Antar att man ska vara tacksam över att det är så, antar att man inte ska klaga ändå. Allt hade ju alltid kunnat vara så mycket värre.

Som rubriken lyder, desperata lösningar på desperata känslor. Just nu är jag inne i en extremt ensam period där det inte känns som någon förstår mig. De jag normalt kan vända mig till vill jag vara som starkast för. Trots att de själva inte säger att de mår dåligt över något så ber jag hellre själv om ursäkt för att jag inte frågat om de mått dåligt när jag i själva verket själv känner mig sviken. Som om jag ber om ursäkt för att jag känner mig sviken.

Det är ett återkommande fenomen i mitt liv. Ingen orkar med någon som alltid mår dåligt över nånting tänker jag. Som om jag aldrig förtjänar en riktig relation. Som om jag är den där tjejen som ordnar och styr och bara är till för att ha kul med.

Tror jag iallafall, längst där inne så känner jag mig som en börda. En börda för den som tar in mig i sitt liv. En börda för att jag har så mycket bagage och en börda för att jag inte alltid heller mår bra. En stålkvinna utåt i alla sammanhang, en stålkvinna som hellre låser in sig än att skvätta en tår framför någon annan.

Inte för att jag inte känner att jag kan vara sårbar, utan för att jag vill vara stark för dig. Jag vill att min styrka ska synas och inspirera, men kanske har jag glömt bort att även tårar kan inspirera i tuffa tider.

Jag önskar att jag var så mjuk utåt som jag tänker att jag är, men när jag väl är där, i tuffa tider så ser man bara en sten som inte kan visa känslor. Antar att alla traditioner är till för att hållas. Jag känner mig liksom inte så pepp just nu och behövde verkligen komma bort ensam lite. Ensam med Mike och det har varit helt otroligt, men hemma kom exakt allt och lite till ifatt mig. Jag orkar inte med nånting som är privat just nu helt enkelt och efter några dagars tänkande så behövde jag skriva en luddig text.

Nu känns allt bra igen.

Som om jag går runt och stänger in mig själv och känner mig extremt introvert, skriver av mig och blir mer extrovert igen och kan släppa det.

MEN! Mitt i exakt allt och ingenting, ADVIRAL <3

Så himla glad över att jag har er nu, jobbet. Min lycka, det som får mig att tänka bort exakt allt dåligt. Finns liksom ingenting annat just nu som kan få mig att känna sån pepp som jag gör för jobbet.

2 Kommentarer