IBLAND KÄNNER JAG MIG SÅ JÄVLA KASS

Posted in DEEEEEP, everyday, I tanken

Godkväll nära och kära. Jag känner mig inspirerad. ÄNTLIGEN! Efter lång tystad av eko och sömnbrist i huvet känner jag mig levande och uppmärksam igen. Precis som jag brukar vara. Nyfiken och inspirerad av min omgivning. Flickan på bussen, bilden på instagram, vännen, tv serien, vädret. VAKEN! Vaken i det vackra och det eländiga. Men det spelar liksom egentligen ingen roll så länge man är vaken. Den känslan är äntligen tillbaka och jag hoppas att den är här för att stanna.

Tänk att allt jag behövde höra för att vilja gå hem och skriva ut mina tankar och ordbajsa istället för att stänga in dem i mig själv var att träffa dessa människor på bilden ovan och höra några få fina ord som gick rakt in i hjärtat. Ord jag kan leva på i veckor. Positiv feedback.

I flera dagar har jag haft ett enda eko i öronen. ”Du är konstig” ”Du är värdelös” ”Du kan lika gärna dö” osv. Ja det är skrämmande hur ord sedan barnsben kan ta över tankarna som ett åskväder och dundra ner över mig ibland och mörda min inspiration till allt.

Jag är inte hel. Det kommer jag nog aldrig bli. Hur mycket jag än ler på bilder, när jag rör mig bland folk och du kanske möter mig på gatan och jag skriker hej till dig fast än vi bara hälsat någon enstaka gång och det är himla märkligt att vara trevlig. Jag vill sprida glädje och kärlek till alla människor, jag vill så himla väl och det känner jag från tårna upp till huvudknoppen, men det räcker inte alltid till. Någonstans möter man den man vill vara och den man är. Man får inte glömma att det är två olika saker.

Krav hit krav dit. Jag vill klara allt och lite till. Alltid. Jag vill överträffa dina förväntningar. Alla dina förväntningar. Ger du mig betalt för 10 timmar vill jag ge dig 15. Klarar jag inte det så blir jag så himla ledsen på mig själv, och då är de där orden där som snarare stjälper än hjälper. Jag gräver ner mig. Jag gråter och jag ifrågasätter hela min existens.

En dag vill jag vara så stark att mina dippar aldrig kan ta över mig för en mikrosekund.

Senaste tiden har jag inte hunnit med hälften av det jag vill och det tar verkligen knäcken på mig. Ställt in event, möten, vänner, träning. Jag är så otroligt trött på att inte hinna med det jag vill och ibland lovat. Jag är så ledsen på mig själv för att jag vet att alla tar det personligt på något sätt när man gör något som inte går till planen. Det är en jävla stress just nu jag inte kan förklara. Man kanske tror att man hade pli på dagen och tänker. Aja bella, du hann ju iallafall med 70% av sakerna du dubbelbokat dig själv på idag. Men nej nej, då kommer man hem och sitter och skriver och får ett sms som lyder ”blev det någon träning”  helvette. Tänker jag och gräver ner mig.

Inte för att jag missade att träna just idag, utan för att jag vet hur viktigt det är för att jag ska hålla mig frisk, stark, snygg… Snygg. Juste fan. Det där modelljobbet och det där borde jag ju träna till, och fan! Om jag inte tränar så kanske jag inte blir sedd som fin längre och tappar följare. Då kanske jag slutar ta hand om mig själv och min pojkvän slutar tända på mig.

En mening kan alltså ge mig 100 stressfaktorer runtkring.

Det är så jävla mycket skitsaker just nu. Men jag vill inte göra någon besviken. Jag HATAR att göra folk besvikna. Jag vill ju vara tjejen som du blir glad av på stan, jag vill vara tjejen som ger mer än hon tar. Jag vill göra så mycket. Detta har verkligen tärt på mig senaste tiden. En stress jag måste få pli på. Jag vill inte vara tjejen folk säger ”men hon har mycket nu, jag förstår henne” jag vill vara tjejen som överträffar! Inte som får ursäkter.

Såhär har jag känt mig senaste tiden. Jag har velat ge upp så många gånger om. Men idag träffade jag han till vänster och hans kollega. De var så otroligt jäkla fina! De räddade mig. De gav mig den absolut finaste komplimang man kan få. ”Du är så himla genuin” hörde jag.

Tänka sig att en mening som egentligen inte passar in i problemen kan rädda hela ens dag. Ja tänkte jag. Här går jag runt och blir ledsen över elaka otrevliga avundsjuka människor. Men jag, jag är ta mig fan iallafall genuin. En genuin tjej som iallafall vill alla väl. Och det är inte många människor som vill längre i mina ögon. Men om jag fortfarande vill det. Om jag fortfarande alltid vill allas bästa. Ja då gör jag iallafall något rätt. Då kanske jag inte är så jävla värdelös ändå.

Lämna en kommentar

JAG MISSAR ALLT

Posted in Event

facetune-47.jpg

Jaa ni, jag hinner fasen inte med mycke nu för tiden. Skärpning! Känner iallafall att jag är påväg mot att bli bättre igen. Jag har ju börjat sminka mig till jobbet igen tillexempel och idag hann jag med en presslunch hos Pretto PR. Jag har inte alls mått bra senaste tiden. Haft så sjukt smackat schema at jag inte riktigt hunnit med att ge er mer av mig. Jag har liksom inte ens hunnit känna efter hur jag känner, så hur ska jag kunna förmedla det?

Var iallafall hur skönt som helst att få ett break mitt i arbetsdagen. Får skriva nåt mer senare. Så ledsen över att jag kanske verkar ytlig på sistone.
Lämna en kommentar