Har kärlek blivit old fashion och omodernt?

Posted in I tanken

Något som svept förbi mina tankar på sistone är begreppet kärlek. Vad är ens kärlek? För mig är det att ständigt undra vad en person gör, hur den mår, att bli yr i hens närhet och att få feber av hens pussar. Tror det hänt mig ca två gånger sådär riktigt ordentligt. Sådär ordentligt så att man nästan mår dåligt. Dessvärre har det nog varit en blandning av känslor med att inte räcka till, att inte vara nog. På så sätt har den där förälskelsen varit lite destruktiv antar jag. Men iallafall, som sagt, på sistone har jag verkligen reflekterat över hur det är något man försöker att undvika, det har blivit omodernt med förhållande. Helst ska man se det andra könet som ett stycke kött. Någon man bara vill ha det fysiska med, men så fort det kommer till det psykiska så backar man undan. Dessvärre är jag en sån där djup tjej, som nästan måste koppla in det psykiska för att över huvud taget tycka att någon är attraktiv, så jag är ju en sån där hopplöst kär tjej som antagligen kommer vara gift innan jag är 25, född till ett årtal kärlek blev något pinsamt. Men det tänker inte jag konvertera till, visst är det bra att vara ensam, men att älska någon och att vara kär, ja det kommer förbli fint i mina ögon och jag skulle aldrig någonsin kunna håna någon annan människa för det. Jag kommer för alltid vara en kärleksaktivist och skada människor så lite som möjligt, tänker aldrig någonsin vara en del av ett spel. Känns som det är coolare att dissa någon än att behandla personen i fråga med respekt, eller kanske till och med ännu coolare, att faktiskt behandla personen i fråga BRA! För att höra någon kompis prata om en kille/tjej och ens säga meningen ”alltså.. han/hon är typ kär i mig hahah” det kommer jag aldrig någonsin skratta med om.

  PicMonkey Collage

1 Kommentar

  1. T säger:

    Word! Att ha ett hjärta bakom allt det ytliga är nånting att uppskattas.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.